Från Rackstadmuseets sekelskifteskonst till Klässbols hovlevererade linne och stadens säregna skiffertak – upptäck Arvikas rika kultur- och konsthistoria vid Glafsfjorden.
Arvika är en av de där städerna som ger mer ju längre man stannar. Vid första anblicken är det det vackra läget vid Glafsfjorden och de karaktäristiska sekelskiftesvillorna som fångar blicken, men skrapar man lite på ytan hittar man ett kulturliv och en konsthistoria som få värmländska orter kan matcha.
Fågelmannen på torget
Mitt på Arvika torg vilar stadens kanske mest älskade landmärke: Fågelmannen, en bronsgestalt av en man i fågelskepnad som personifierar naturens krafter. Skulpturen restes 1971 på sin röda granitsockel efter mer än tio års arbete, och är skapad av Liss Eriksson – son till Christian Eriksson, en av de bärande konstnärerna i Arvikas Rackstadarv. Idag är Fågelmannen en symbol för hela staden, och de flesta Arvikabor har någon gång vilat intill eller klättrat på den.
På skulpturvandring genom staden
Fågelmannen är bara början. Arvika är en utpräglad skulpturstad, och Liss Erikssons verk dyker upp på flera platser i centrum – bland annat ”Mette III” vid Konsthallen, ”Faster” och ”Meditativ gestalt” vid Rackstadmuseet och ”Mârten” på Kyrkogatan. En skulpturvandring genom stan är ett fint och kostnadsfritt sätt att uppleva Arvikas konstarv i sin egen takt, och den knyter samman torget, gågatorna och museimiljöerna till en sammanhängande promenad. Att skulpturkonsten står så stark här är ingen slump – den går tillbaka till Christian Eriksson och konstnärskolonin i Rackstad.
Rackstadmuseet och konstnärskolonin
Strax utanför centrum ligger Rackstadmuseet, byggt kring den konstnärskoloni som en gång levde och arbetade i trakten – Rackstadgruppen. Museet visar en permanent utställning med sekelskifteskonst från kolonins konstnärer, sida vid sida med tillfälliga utställningar av samtidskonst. 2023 tilldelades museet Kulturarvspriset, ett kvitto på hur väl man har lyckats hålla arvet levande utan att fastna i det. Efter en runda i utställningarna är det värt att slå sig ner en stund på Café Elis i museets trädgård.
Klässbols Linneväveri – hovleverantör med anor
Några mil från centrala Arvika ligger Klässbols Linneväveri, ett av de finaste exemplen på värmländsk hantverkstradition som fortfarande är i drift. Väveriet är hovleverantör och levererar linne till både Nobelfesten och samtliga svenska ambassader – detaljer som säger en hel del om kvaliteten på det som vävs här. För den som är intresserad av textilhantverk, eller bara vill se hur ett äkta hovleverantörskap ser ut i praktiken, är det ett givet stopp.
Arvika Fordonsmuseum
Arvika har en lång historia som knutpunkt för transport och industri, och den historien får liv på Arvika Fordonsmuseum. Här hittar besökare allt från motorcyklar samlade av Club MC-Veteranerna till utställningar kopplade till Thermias industrihistoria och stadens tid som hemvist för Volvos Arvikafabrik. Det är en pärla för den som gillar design och teknikhistoria minst lika mycket som fordon i sig.
Arvika stadspark
Som en grön oas mitt i staden ligger Arvika stadspark, anlagd efter den stora Arvikautställningen 1911 och färdigformad 1913. Parken är känd för sin blomsterprakt, sina konstverk och framför allt sin pergola – med sina 82 meter är den norra Europas längsta, uppdelad i två segment och täckt av vildvin. Här samsas över 70 trädarter, från hängask och blodbjörk till kritvita himalayabjörkar, och bland skulpturerna finns ”Sommardopp” av arvikasonen Christian Eriksson. Med lekpark, utegym, scen och en fågeldamm där änderna matas vintertid är parken en plats för alla årstider – på sommaren fylls scenen dessutom av de populära och avgiftsfria Sommarkvällarna i stadsparken.
Såguddens Friluftsmuseum
Ett stenkast från centrum, vid Kyrkvikens strand, ligger Såguddens Friluftsmuseum – Värmlands första friluftsmuseum, invigt 1922. Här kan man ströva bland ett tjugotal historiska byggnader från 1600- till 1800-talets västra Värmland, samlade och återuppförda på den lilla udde som en gång hyste ett sågverk. Sommartid öppnar museet i Storbondegården med tidsenliga allmogemiljöer och dalmålningar, och på området finns café, lekplats, örtagård och djurhage. Själva museiområdet är fritt att besöka året runt, och närheten till både stadsparken och centrum gör det lätt att väva ihop till en och samma runda – på sommaren går dessutom ett sightseeingtåg mellan torget, stadsparken, Sågudden och Fordonsmuseet.
Arkitektur och stadsbild
Ett av de enklaste sätten att uppleva Arvika är att helt enkelt gå runt och titta uppåt. Biopalatset Palladium, en av Sveriges äldsta biografer som fortfarande visar film, är ett landmärke i sig. Runt torget och de centrala kvarteren finns stadshuset, L.P. Svenssonshuset med sina karaktäristiska lökkupoler, och rad efter rad av sekelskiftesvillor. Många av byggnaderna har slående skiffertak, en direkt följd av närheten till Glava skifferbrott – håll utkik efter dem när du rör dig genom stan, det är en detalj som lätt missas men som ger Arvika en alldeles egen karaktär. Även gårdarna och gårdshusen bakom fasaderna är värda en extra titt; det är i dessa små, dolda miljöer som mycket av stadens hantverkskänsla lever kvar.
Konstintresserade bör också unna sig ett besök på Arvika Konsthall, och gärna en avstickare till Arvika Konsthantverk – grundat 1922 och Sveriges äldsta kooperativa hantverksförening, med rötter tillbaka till Rackstadkolonins konstnärer.
Trefaldighetskyrkan
Trefaldighetskyrkan, uppförd mellan 1908 och 1911 och ritad av arkitekterna Ivar Tengbom och Ernst Torulf, är kanske det tydligaste uttrycket för Arvikas hantverkstradition i byggd form. Man ville ha en riktig arvikakyrka, och nästan allt material hämtades från trakten: sockelstenen höggs i Dottevik, teglet brändes av lokala krukmakare, och skiffret till taket och glaset kom från Glava. Bygdens egna konstnärer och konsthantverkare stod för utsmyckningen. Kyrkans klockor ringde första gången redan på nyårsafton 1910 – till glädjen över att Arvika samma år fått sina stadsrättigheter – och själva kyrkan invigdes på trefaldighetssöndagen den 11 juni 1911. Den nationalromantiska stilen och den treskeppiga formen gör den väl värd ett besök.
Skiffermuseet i Glava
Vill man förstå varifrån Arvikas många skiffertak kommer är ett besök i Glava, drygt tre mil söder om centrum, upplysande. Vid Glava Hembygdsgård – en välbevarad gård från 1600-talet med utsikt över Glasälven – finns en utomhusutställning om Glavaskiffern och skifferbrottets historia, med information om hur skiffertak bevaras, underhålls och lagas. Gårdens egna byggnader har alla tak av skiffer, lagda i konstfärdiga mönster, och intill ligger en örtagård med ett sjuttiotal krydd- och medicinalväxter. Utställningen och örtagården är tillgängliga året runt och gör ett fint stopp för den som vill koppla ihop stadens arkitektur med sitt ursprung i berget.
Glafsfjorden och naturen runt Arvika
Arvika ligger vid Glafsfjorden, Sveriges enda insjöfjord och en kvarleva från tiden efter senaste istiden. Staden har dessutom landets innersta hamn, vilket i sig är en historisk kuriositet värd att känna till. Vattnet är en så central del av Arvikas identitet att det knappast går att uppleva staden fullt ut utan att också se den från sjösidan, till exempel med en tur i kanot eller båt. För den som vill vidare ut i naturen finns även Glaskogens naturreservat inom bekvämt avstånd, med vandringsleder och vildmarkskänsla mitt i den värmländska skogen.
Arvika är en stad där historia, konst och vatten vävs samman på ett sätt som känns äkta snarare än tillrättalagt för besökare. Ta god tid på dig – det mesta här är gjort för att upptäckas i sin egen takt.
Frågor & svar
Var står Fågelmannen i Arvika?
Fågelmannen står mitt på Arvika torg och räknas som stadens främsta landmärke. Den är fritt tillgänglig att besöka året runt.
Finns det en skulpturvandring i Arvika?
Ja, Arvika har många offentliga skulpturer i och kring centrum, flera av dem skapade av Liss Eriksson. Det går utmärkt att göra en egen skulpturvandring till fots, året runt och utan kostnad.
Vad kan man se på Såguddens Friluftsmuseum?
Ett tjugotal historiska byggnader från 1600- till 1800-talet vid Kyrkvikens strand, plus café, lekplats och örtagård. Området är fritt att strosa i året runt, medan museet i Storbondegården är sommaröppet.
Är Arvika stadspark värd ett besök?
Ja, parken har norra Europas längsta pergola, över 70 trädarter och konst av bland andra Christian Eriksson – och på sommaren hålls avgiftsfria konsertkvällar på scenen.
Är Rackstadmuseet öppet året runt?
Öppettiderna varierar mellan säsong, så det är bäst att kolla aktuella tider direkt på museets webbplats innan besöket.
Passar sevärdheterna i Arvika för barnfamiljer?
Ja, särskilt Fordonsmuseet, Sågudden och stadsparkens lekpark brukar uppskattas av både stora och små, och att bara gå runt i centrum och upptäcka skulpturerna kräver ingen planering alls.


